Big Oil Playground, Russian Bear Preserve or European Periphery? – The Russian Barents Sea Region towards 2015

2. TULEVAISUUDEN ENNAKOINTI, IN ENGLISH

Big Oil Playground, Russian Bear Preserve or European Periphery? –

The Russian Barents Sea Region towards 2015

Bjørn Brunstad, Eivind Magnus, Philip Swanson, Geir Hønneland & Indra Øverland

Delft: Eburon Academic Publishers 2004

212 s., ISBN 9059720393

Recenserad av Yrjö Myllylä [doktorand, Geografiska institutionen, Joensuu universitet]

Big Oil Playground, Russian Bear Preserve or European Periphery? –

The Russian Barents Sea Region towards 2015 är slutrapporten från scenarioprojektet “Barents Russia 2015”. Ansvariga för genomförandet av projektet har varit ett konsortium bestående av ECON Analysis, Fridtjof Nansens Institutt (FNI), Norsk Utenrikspolitisk Institutt (NUPI) och advokatbyrån Wikborg Rein (WR). Författarna är Bjørn Brunstad, Eivind Magnus och Philip Swanson (ECON Analysis), Geir Hønneland (FNI) och Indra Øverland (NUPI). Med undantag av Swanson som arbetar på ECON:s Parisenhet är alla författarna verksamma i Norge. Projektet har finansierats av norska utrikesdepartementet och olje- och energidepartementet samt de privata företagen Statoil och Norsk Hydro. Boken fokuserar på energitemat och presentationens tyngdpunkt ligger därför på de norra delarna av den ryska Barentsregionen, i synnerhet på Barents hav och Petjora hav.

Varför utarbeta scenarier om den ryska Barentsregionen? Enligt författarna har Barentsregionen stora outnyttjade olje- och gastillgångar, men där finns också en hotbild: ett mycket stort antal kärnvapen och reaktorer samt därtill anknutna lager som inte uppfyller säkerhetskraven. Regionen är därmed geopolitiskt viktig i en värld som är lysten på olja och som fruktar terrorism och spridning av kärnmaterial.

Författarna anser att det bara är en tidsfråga innan man börjar utnyttja den ryska Barentsregionens energi- och gastillgångar. Eftersom det är fråga om stora investeringar och projekt, är det viktigt att vara väl förberedd. Det är för sent att skapa strategier först vid “start up”. Författarna citerar Mikhail Gorbatjovs berömda replik: “Historien kommer att straffa dem som kommer för sent.”

Enligt författarna finns det inget övertygande politiskt koncept för utveckling av hela regionen – den befinner sig i ett vindlöst segel. Författarna citerar en artikel i Financial Times av Dan Yerg (2003). Enligt Yerg kan Moskvas planer på att bygga nya oljeledningar realiseras redan inom ett par år, och därmed stärka banden till Kina eller andra länder i Asien, eller ännu mera dramatiskt, till Murmansk, den isfria ishavshamnen. Författarna frågar om vi är redo för en sådan utveckling och de möjligheter som därmed öppnas upp för oss här uppe i Norden?

Författarna anser att den offentliga diskussionen om Barentsregionen ofta är ytlig. Man lägger för mycket vikt vid de senaste nyhetssändningarna och fäster för litet uppmärksamhet vid de grundläggande maktförhållandena. Författarna försöker lösa detta problem genom att diskutera scenarier om regionens framtid. Scenarierna är möjliga men samtidigt medvetet provocerande redogörelser för framtiden. Enligt författarnas åsikt är scenarier nyttiga redskap för såväl politiker, företag som allmänhet. Scenarierna bygger på en synnerligen grundlig och mångsidig analys av nuläget, som omfattar sju större rapporter och 20 arbetspapper om olika nyckelområden. Enligt analysen kommer befolkningen i området att minska. En olje- och gasboom är att vänta, men tidpunkten är osäker. Regionen kommer även fortsättningsvis att vara beroende av sina naturtillgångar. Den politiska situationen kommer att förändras, men det är osäkert på vilket sätt förändringarna kommer att yttra sig i regionen. Mot denna bakgrund presenterar författarna de tre scenarierna Big Oil Play Ground, Russia Bear Preserve och European Periphery.

Big Oil Play Ground berättar en historia där utländska och ryska företagsledare inom olje- och gasbranschen lagt beslag på det oljerika norra Ryssland. Kreml eftersträvar en kortsiktig ekonomisk tillväxt och företag inom oljebranschen har fått fria händer på regional nivå – så länge som deras direktörer håller sig borta från politiken och en tillräckligt stor andel av pengarna kommer statskassan till godo. I Russian Bear Preserve har den ryska Barentsregionen på nytt blivit strategiskt viktig för Rysslands säkerhet. Rysslands politik har utvecklats i en nationell riktning och olje- och gasindustrin blir framförallt ett strategiskt vapen för att främja ryska nationella intressen på en global nivå. I scenariot European Periphery, slutligen, bekantar vi oss med en rysk Barentsregion där den väntade olje- och gasboomen inte förverkligas före år 2015. Tyngdpunkten i den ryska politiken ligger på en diversifiering av den ryska ekonomin och en långsiktig tillväxt. Detta drabbar Barentsregionen mycket hårt, då dess ekonomiska och sociala struktur i det närmaste härstammar från den sovjetiska planeringsperioden. Den ekonomiska aktiviteten i regionen minskar kraftigt och utflyttningen söderut intensifieras.

Vid sidan av dessa scenarier presenterar författarna två så kallade wild cards, alltså oväntade framtider som kan komma snabbt och få stort genomslag. I alternativet A major drop in oil prices resonerar författarna om vad som skulle komma att hända, om oljepriset sjönk under 15 dollar per fat. De anser detta vara osannolikt, men möjligt. De sociala och ekonomiska påföljderna för Ryssland och speciellt den ryska Barentsregionen skulle vara allvarliga. Som en följd skulle flyktingströmmen till de nordiska länderna öka dramatiskt. I det andra riskalternativet, Environmental disaster in Barents Russia, sker antingen en kärnkraftsolycka på Kolahalvön eller en oljeolycka på Barents hav. Som en följd av kärnkraftsolyckan skulle en obebodd zon bildas runt kärnkraftverksområdet, stora delar av befolkningen flytta, speciellt från Murmanskområdet, och det skulle vara svårt att återbefolka området.

Boken erbjuder inga entydiga svar om framtiden utan material för diskussion och strategibildning. Läsaren får något att fundera över och han eller hon kan sätta sig in i den uppenbart svåra roll som Rysslands politiska ledning har. Till exempel kan en snabb avreglering av energipriserna i Ryssland, åtföljt av ett ryskt medlemskap i WTO verka som ett självklart bra mål, men det som är bra för Ryssland är enligt författarna inte nödvändigtvis bra för den ryska Barentsregionen.

När författarna resonerar om Barentsregionens framtid, handlar det framför allt om geostrategi, internationell politik och den politik som Moskva väljer. De regionala aktörerna anses inte ha möjligheter att påverka utvecklingen särskilt mycket – deras uppgift blir närmast att anpassa sig till utvecklingen. Detta perspektiv är förståeligt, när man fokuserar på energi- och gasutvinningens framtid. Jag anser dock att man i fortsättningen även borde undersöka vilka krafter som inverkar på utvecklingen i den ryska Barentsregionen, oberoende av direkt politiskt beslutsfattande (till exempel den informationsteknologiska utvecklingen). Det skulle också vara intressant med att använda längre tidshorisonter i analysen. Inom framtidsforskningen kan bokens horisont på 10–15 år anses vara kort, bland annat med tanke på möjligheterna att förutse vändpunkter i utvecklingen. Längre horisonter skulle också gå att förena med vissa andra metoder inom framtidsforskningen, till exempel Delfi-metoden som baserar sig på expertuppskattningar.

Boken är samtidigt ett utmärkt och efterlängtat exempel på hur man kan ge en mångfacetterad bild av en regions framtid genom att anamma framtidsforskningens utgångspunkter och systematiskt tillämpa dess metoder. Författarna tar också upp en viktig egenskap i framtidsforskningen, och framförallt inom den mera praktiska prognostiserande forskningsinriktningen: forskningen är även den en process som inverkar på beslutsfattandet.

”The Development of Murmansk Region in the light of three scenarios”

1. ALUEKEHITYS, 2. TULEVAISUUDEN ENNAKOINTI, 3. STRATEGIAPROSESSIT, 4. Osaamis- ja koulutustarpeiden ennakointi, 5. Koillisväylä, Arktinen meriteknologia, 6. Kaivostoiminta, 7. Logistiikka ja yhteydet, 8. Energia ja ympäristö, IN ENGLISH, METODI, O. YHDYSKUNTASUUNNITTELU JA MAANKÄYTTÖ

Yrjö Myllylä

.
”1. Introduction and objectives

.
This article presents the development of the socio-spatial structures and the
geoeconomic position of the Murmansk Oblast (Figure 1) through the year
2025. The starting point for the analysis is that the appropriate planning of
industry, logistic infrastructure and population is inadequate without a wellgrounded
assessment of the region’s present and future economic conditions and
contingencies. Key concepts of study are Strong Prospective Trends (Toivonen
2004; Kuusi 2008; Naisbitt 1984) and Cluster (Porter 1990; 2006; Malmberg &
Maskell 2002). The study is based on the Delphi method, which is commonly
used within the discipline of futures studies (on the method, see Myllylä 2008a;
Kuusi 1999; Kuusi 2002; Turoff 1975, 2002, 2009; Sackman 1975; for more on
futures studies, see Bell 1997a; 1997b). The main question to be answered involves
what future socio-economic scenarios the Delphi method provides for the
Murmansk Oblast. Figure 1 shows the target region for this study, the population
concentrations and the administrative districts and major towns today.

This study is based on material from interviews with a panel of specialists in the
Murmansk Oblast and an analysis of on-going socio-economic development in
the region, together with material from interviews with two additional panels,
one consisting of specialists from Moscow and St. Petersburg and the other an
“international” panel mainly consisting of experts from Finland (See Table 1).

.
2. The background and need for the study

.
The starting point of the article is the idea that the dissolution of the Soviet Union
resulted in a shift of the geopolitical and geoeconomic focus in Russia to the north.
As the main oil-producing regions of the Soviet Union, such as Kazakhstan and
Turkmenistan, became independent, the relative importance of north-western
Russia and Siberia increased in Russia’s oil and gas production (Tykkyläinen
2003). The high prices of crude oil and natural gas products in the global market
have led to the emergence of wealthy, rapidly developing pockets in remote
regional economies. Oil and natural gas are Russia’s main exports, brought to
Europe primarily by oil and gas pipelines, an infrastructure built several decades
ago. Now, however, the situation is changing.

.
Economic interest in northern regions has increased as the growing world
economy demands more energy and the resources in existing oil and gas fields
are being depleted. The Arctic region is rich in oil and natural gas. The rising
prices of raw materials are making the exploitation of Arctic natural resources
more profitable than before. These regions are located northeast of Finland.
What role will Murmansk’s northern location have in the new, rapidly developing
transport system? What impact will the fact that the Murmansk Region is located
relatively close to key market areas – the European Union and the increasingly
important eastern coast of the United States – have on the development options
for the region (Figure 2)? How will other geographical factors, such as an ocean
port that is ice-free the year round, affect the development options available to
the Murmansk Region? What effect will the change have on the development of
industry and logistics in the Murmansk Region and how will it affect social trends
there?”

Source pages 61-62:

Myllylä, Yrjö (2010). The Development of Murmansk Region in the light of three scenarios. In the book: Nysten-Haarala, Soili & Katri Pynnöniemi (eds.) (2010). Russia and Europe: from mental images to business practices. Papers from the VII International Conference of Finnish Russian and East European Studies and other writings Kotka, Finland 2010 Publications of Kymenlaakso University of Applied Sciences. Series B.
Research and Reports. No: 65. 61-79.

See all article:

<http://aluekehitys.internetix.fi/fi/sisalto/05_julkaisut/kyamk2010>

<https://publications.theseus.fi/bitstream/handle/10024/32599/Kyamk_B65_nettiversio.pdf?sequence=1>

Contributor

Yrjö Myllylä, Doctor of Social Sciences, has been working as a researcher in the
Department of Geography at the University of Joensuu (Current University of
Eastern Finland). In his doctoral dissertation (2007), Dr Myllylä evaluated the
industrial, social and logistic developments in the Murmansk region by using the
Delphi Method. His scientific interests also include innovative entrepreneurship,
clusters and internationalization of small and medium size enterprises. Dr Myllylä
currently works as a research consultant at Oy Aluekehitys RD.

Russia’s geopolitical focus has moved to the North – The Development of Murmansk Region in the light of three scenarios

Myllylä, Yrjö (2010). Russia’s geopolitical focus has moved to the North – the development of the Murmansk region in the light of three scenarios. Baltic Rim Economies Bimonthly Review 4/2010, 31.8.2010. Pan Eurooppa -instituutti. Turun yliopisto/Turun kauppakorkeakoulu. <BRE_4_2010_YMy >

Yrjö Myllylä wrote above mentioned publication:

”The starting point of the article is the idea that the dissolution of the Soviet Union resulted in a shift of the geopolitical and geoeconomic focus in Russia to the north. As the main oil-producing regions of the Soviet Union, such as Kazakhstan and Turkmenistan, became independent, the relative importance of north-western Russia and Siberia increased in Russia’s oil and gas production. The high prices of crude oil and natural gas products in the global market have led to the emergence of wealthy, rapidly developing pockets in remote regional economies. Oil and natural gas are Russia’s main exports, brought to Europe primarily by oil and gas pipelines, an infrastructure built several decades ago. Now, however, the situation is changing.

Economic interest in northern regions has increased as the growing world economy demands more energy and the resources in existing oil and gas fields are being depleted. The Arctic region is rich in oil and natural gas. The rising prices of raw materials are making the exploitation of Arctic natural resources more profitable than before. These regions are located northeast of Finland. What role will Murmansk’s northern location have in the new, rapidly developing transport system? What impact will the fact that the Murmansk Region is located relatively close to key market areas – the European Union and the increasingly important eastern coast of the United States – have on the development options for the region? How will other geographical factors, such as an ocean port that is ice-free the year round, affect the development options available to the Murmansk Region? What effect will the change have on the development of industry and logistics in the Murmansk Region and how will it affect social trends there?

The business structure of the Murmansk Region consists not only of activities related to national defence but economic activities typical to high-resource regions in general: extraction and pre-processing of natural resources, particularly mining and the related ore processing, apatite mining and the fishing industry. The mining and metal-processing industry, which is very important to the region, has found its way to a new global market, but tough competition is forcing production plants to reduce their workforces as well as modernize their technologies. The rationalization of industry has resulted in outmigration, particularly from communities relying on a single industrial

The major projects in energy production, for example, and their time schedules will impact on the development of the Murmansk Region. For example, the schedule for the opening of the Shtokman gas field and the Murmansk or Indiga oil pipeline project can be linked to the driving forces. The author has examined the development of the Murmansk region in the light of three scenarios until 2025. The scenarios are based on the Delphi method and the three Delphi panels which were Murmansk Panel, Moscow Panel and the International Panel. Scenarios 1 and 2 represent the extremes in or the limits of the most probable scenario for the development of the Murmansk Region not leading to an actual economic disaster. Shtokman gas field is in operation in Scenario 1. Scenario 3 represents an unlikely but still possible deep regression in the world economy and a slump in the oil price.

Scenario 1 – ‘Market forces and democracy are strengthening and values developing’

Scenario 1 is summed up in the comment of one of the international participants in the panel, which presents the following main vision and key actions: The Barents region will be as active as the Persian Gulf, exporting oil and gas. The region will become a base for offshore operations, with global importance over the next 200 years. There will be a large amount of spin-off activity. All this, however, will require changes in Russian legislation. Exclusion of foreign actors from investments, which is currently the greatest obstacle, must be eliminated to allow free movement of capital.

Scenario 2 – ‘Authoritarianism is increasing and a regulated economy prevails’

Here, the development will be slower than in the previous scenario. Taking advantage of favourable trends in the world economy, Russia will attempt to launch the Shtokman operations and other large energy projects on its own. The projects will start slowly and have less impact on the development of the region than in Scenario 1.

Scenario 3 – ‘Problems are accumulating and the oil price is sinking’

In this scenario, all or some of the wild card events considered possible but unlikely by the participants in the panel will occur. The scenario is largely built on the assumption that the price of oil will fall; this will be preceded by an increasingly authoritarian trend in society. The price of oil may plummet because of a slump in the world economy, a crisis or sudden peace in the Middle East or a pandemic disease. Other wild cards may also emerge, such as an environmental disaster or youth riots, but these will be limited and can even provide an exit from a crisis.

In the vision for the most likely future operations the Shtokman field would be started up in 2020-2025 provided that international capital and technology from international enterprises, for example, would be available for the region. It is very likely that the population will be smaller than today. Materialization of investments in Shtokman will change the course of the population trend, at least locally. In a probable scenario, communities relying on large-scale mining or metal-processing industries alone will not be able to maintain their population bases at the current level, even if the volume and value of their production is higher than today.

Findings and recommended political actions – A need for innovative activities: Profitable exploitation of the natural resources in and around the Murmansk Region will require development of infrastructure and the systems for producing the resources. This highlights a need for a consensus and partnership between local and federal actors governing the infrastructure with regard to sharing the benefit from investments in the region. Finding economically lucrative solutions plays a key role in investments that will bring cost savings in transport technology, for example. Finding new, lucrative transport and production solutions for the high-cost Arctic region stresses the importance of innovation activities, particularly the creation of a network of research institutes and enterprises in the fields of transport and logistics, energy production and the mining and metal-processing clusters. Thus far, local enterprises have sought innovative solutions for transport technology and logistics in a centralized manner from abroad, e.g. from Finland.

Murmansk will form an important logistic gateway from north-western Russia to the world, enabling transport of natural resources and processed goods to the world market. The development of the logistic gateway will mostly depend on trends in the world economy as well as the prices of raw materials, such as oil and minerals.

The structure of business life in the Murmansk Region in the future can be markedly different from the present situation, even if the current structures of industries, particularly the metal-processing and mining industries, retain their central role in the region’s economy. Future business will require a workforce and an infrastructure adapted to Arctic conditions and communities.

Yrjö Myllylä

Managing Director, Doctor of Social Sciences

RD Aluekehitys Oy”

Literatures

Myllylä, Yrjö (2010). The Murmansk region’s growing importance in the energy economy and logistics creates opportunities also for Finnish companies. In the book: Kuusi, Osmo & Hanna Smith & Paula Tiihonen (eds.) (2010). Russia 2030 based on contracts. Publication of the Committee for the Future 6/2010. 170-180. <http://web.eduskunta.fi/dman/Document.phx?documentId=vy14010113558959&cmd=download>

Myllylä, Yrjö (2010). The Development of Murmansk Region in the light of three scenarios. In the book: Nysten-Haarala, Soili & Katri Pynnöniemi (eds.) (2010): Russia and Europe: from mental images to business practices. Papers from the VII International Conference of Finnish Russian and East European Studies and other writings. Kymenlaakson ammattikorkeakoulu, University os Applied Science. Research and Reports, Series B, N. 65. 61-79. <https://yrjomyllyla.wordpress.com/2012/08/03/the-development-of-murmansk-region-in-the-light-of-three-scenarios/>

Myllylä, Yrjö (2008). Industrial, Logistic and Social Future of the Murmansk Region – Summary of the Doctoral Dissertation by Yrjö Myllylä. 64 p. Publications of the Ministry for Foreign Affairs of Finland 3/2008.
Sponsored by Cargotec, Aker Arctic Technology, Finstaship, Lapland Chamber of Commerce, Municipality of Salla, Barents Group Ltd and Management & Transportation Experts Matrex Oy <https://yrjomyllyla.wordpress.com/2013/08/02/rd-publication-to-promote-exports-industrial-logistic-and-social-future-of-the-murmansk-region-until-2025/>

Myllylä, Yrjö & Oleg Andreev & Vesa Rautio (2008). Where are the hubs and gateways of development? Developments in Murmansk Oblast. 182-199. In Rautio, Vesa & Markku Tykkyläinen (eds.): Russia’s Northern Regions on the Edge. Kikimora Publications. University of Helsinki.

Myllylä, Yrjö (2007). Russia tries to control the transport routes of its own products itself. Baltic Rim Economies, expert article 158. 21.12.2007. <expert_article158_62007>

Myllylä, Yrjö (2006). The future of the Murmansk Oblast assessed by three Delphi panels. Fennia 184:1. 53-73. <http://ojs.tsv.fi/index.php/fennia/article/view/3732/3523>

Myllylä, Yrjö & Oleg Andreev (2005). The Development of the North-West Russia and Delphi method – evaluation of the industrial, social and logistical developments in the Murmansk Oblast. Nordia Yearbook 2005. Nordia Geographical Publications Vol 34:4. p. 37-48. Publications of the Department of Geography, University of Oulu and Geographical Society of Northern Finland.